Just stresshantering har varit ett ledord för mig 2016. Jag ville inte hamna där jag var förra hösten igen, jag vill fortfarande inte det. Men jag börjar känna av stressen mer och mer.
Psykisk och fysisk ohälsa
Jag har haft olika perioder i mitt liv som jag kan koppla med stress och ohälsa. Första gången jag minns är våren 2014, då jag mådde psykiskt dåligt. Jag visste mycket väl vad det berodde på att jag tog tag i problemet. I kampen tillbaka ändrade jag väldigt mycket på min livsstil och mina vanor.
Jag jobbade väldigt många timmar varje vecka, jag levde för alla jobb jag hade hela hösten 2014. Som mest var det fem på samma gång. Då mådde jag otroligt mycket bättre, men jag satte mig själv i fysisk dålig form istället eftersom jag tog en paus på flera månader från träningen.
Jag skulle cykla till Paris sommaren 2015 för första gången och jag kom inte speciellt långt på den formen jag var i vid årskiftet. Jag var tvungen att tänka om, mindre jobb och mer träning. Det som kändes så bra under hösten kunde jag inte utsätta mig för i längden, jag flydde ju bara från något – från den psykiska ohälsan. Jag tog tag i min träning för att bli fysisk stark igen.
Ett stressigt liv
Jag hittade en balans med tiden, nu mådde jag på topp. Med lagom av jobb, regelbunden träning och mentalt stark. Hösten 2015 kom och jag hamnade i obalans igen. Jag ville för mycket igen! Jag tränade mer, jag jobbade mer, jag gjorde allt mer. Livet blev stressigt. Jag ville hinna med så mycket som möjligt varje dag. Jag blev otroligt stressad och var så nära att det kunde gått otroligt illa. Jag blev medveten igen om att jag inte kunde leva så som jag gjorde, min stresströskel var riktigt låg att det var lätt för kroppen att säga ifrån för minsta lilla stress.
2016 har varit fantastiskt
Hela det här året har allt känts så bra, fram tills sommaren tog slut. Jag hade ett balanserat liv och jag tillät inte mig själv att sätta mig i stressade situationer. Jag har kämpat hårt för att komma tillbaka. Jag ville inte trilla dit igen. Jag ville känna mig mentalt stark och fysisk stark.
Just nu finns det stunder jag känner mig extra stressad, då skyndar jag mig ännu mer, puttar bort saker jag mår bra av, bockar bara av alla saker varje dag för att komma vidare. Absolut ingen njutning i stunden. Men jag skulle ändå säga att jag har mest inre stress. För egentligen är inte livet med dess aktiviter speciellt stressiga och jag har pauser, eller ställtid för att hinna. Jag planerar för att jag inte ska hamna i sista sekund. Men den inre stressen är jobbig och finns med mig i varje tanke.
Jag tror ändå jag har det under kontroll, jag vet hur jag ska få det under kontroll och jag är medveten om det. Jag vill leva ett ostressigt liv. Jag anmälde mig till och med till en stresshanteringskurs på skolan för att få en djupare inblick i hur man kan hantera stress. Jag är glad för att jag går den, eftersom jag får prata av mig med de andra kursdeltagarna som är i samma situation som jag. Jag kan ändå känna att jag har kommit en bra bit på vägen för att hantera stress, men dem stegen tog jag i vintras.
Du väljer helt fel utbildning om du nu vill undvika stress. Jag är sådan att jag lägger stressen inom mig för att inte visa de boende hur risigt man ligger till egentligen rent tidsmässigt. Den stressen är också mycket svårare att koppla bort när man kommer hem från jobbet.
Nu skrämmer jag dig kanske, men jag tror du klarar det galant! Värre blir det för mig att komma tillbaka till stressen och jobbet om något år eller två.
Såhär för det första är jag ute efter ett jobb där det händer mycket, kanske inte överstressigt. Men det ska inte finnas mycket ”dötid” då blir jag bara uttråkad. Och det är det som har varit det största problemet när det kommer till val av yrke. För det andra så är det just nu mitt val av utbildning som är det mest stressiga – för jag vet inte om jag har valt rätt yrke. Samtidigt vet jag inte vad jag vill annars.
En sjuksköterska gör mer pappersarbete än en undersköterska, så då får man lite mer tid att använda huvudet än benen. En sorts kombination ?
Åh. Älskade du <3 Vet precis vad du pratar om.
Ta hand om dig! Stanna upp. Du är värd SÅ mkt. kramar