För ett år sedan blickade jag tillbaka på 2015 och sa då att det året gick till historien som mitt livs bästa år, efter ett skitår dessförinnan. 2016 har varit ännu bättre, det bästa någonsin och jag har älskat det. Vackert, glatt och upplevelserikt. Precis som jag vill ha det. Jag är både nöjd och stolt. Nästan att jag blir tårögd av att minnas allt igen. Fantastiskt var det!

Jag tror skarpt på inställning till livet, för egentligen har jag inte gjort speciellt mycket av sådant som man kan drömma att livet ska innehålla eller långt ifrån alla planer som kommit till mig. Jag har mestadels varit hemmavid, men ändå har jag fått till de där guldstänken. Jag har maxat vardagen och byggt upp en grund att jobba vidare på. Jag har aldrig tidigare tänkt att jag älskar livet så många gånger som jag gjorde förra året. Året innehöll många drömmiga dagar som jag aldrig kommer glömma. Mycket träning, cykling, Borås, vänskap, livsomställningar och frikort i vården efter diverse lungbesvär och muskelbristningar.

Jag tror man behöver avsluta något för att kunna gå vidare. Bearbetning helt enkelt. Det här gjorde jag 2016 ♥

Januari 2016

Jag började året lugnt med att drömma om hur jag ville att mitt kommande år skulle bli. Under december hade jag börjat ta tag i stresshanteringen och just stresshantering var ett ledande ord hela 2016. Jag gjorde allt för att inte ramla tillbaka i botten igen, jag prioriterade om i livet och träning fick en betydande roll. Jag var på Isabergstoppen i dimman och åkte skidor med pappa. Sen avslutade jag med en träningshelg i Borås tillsammans med min coach och Team Rynkeby.

Februari 2016

Träningshelgen i Borås följdes direkt av en fantastisk simvecka på Playitas med Coach Ludde. Äntligen kunde jag börja löpträna igen efter en höst med smärta i fötterna. Början av februari blev en reseperiod, efter att jag hade landat hemma från Fuerteventura i några dagar åkte jag och pappa till Åre i en vecka.

Det var i februari jag bytte coach från Jojje Borssén till Andreas Lindén och verkligen fick fart på träningen. Jag blev en tränande människa som var tvungen att lägga in vilodagar istället för att planera in träningspass i vardagen.

Mars 2016

Träningen överraskade mig och prioriteringar blev självklara. Att vara mer offline än online var den mest effektiva stresshanteringen. Därför slutade jag blogga kontinuerligt och jag gick ur bloggfamiljen Bloggar om Hälsa. Jag var lite besviken över att jag efter tre år inte hade en startplats i Vasaloppsveckan, istället åkte jag till Borås och var med på Sveriges största Vasaspinning. Jag spinnade i över fyra timmar vilket var det längsta jag suttit på en spinningcykel. Sen åkte jag till vännerna i Göteborg och blev sjuk i en vecka.

Mitt i tillfriskningen kom jag på att jag skulle köra en påskutmaning när jag var helt frisk. Jag gick minst fem kilometer varje dag och skippade sötsaker i nästan två veckor. Den 18 mars blev det en tidig cykelpremiär på racern. Några dagar senare hade jag en fantastisk söndag med cykling i minusgrader tidigt på morgonen och bricklöpning för att på förmiddagen befinna mig i Borås och en heldag där med teamet. Påsken firades med Team Rynkeby på A6 och första klungcyklingen, även den här dagen i Borås.

April 2016

I början av april hoppade jag upp på spinningcykeln och trampade Spin of Hope i 6h. Den 24 april sprang jag Landsjön Runt i snövädret och det var det snabbaste jag någonsin sprungit – överraskande och härligt.

Maj 2016

EuroMTB gick på Huskvarnaberget och jag var funktionär. Sen åkte jag på träningsläger nummer ett med Team Rynkeby på Isaberg. Jag sprang Göteborgsvarvet. Avslutningsvis åkte kusinskaran på tjejresa till London och mina lungor tog ordentligt med stryk, utan att bli helt friska på flera månader efteråt.

Juni 2016

Att kombinera resor var tydligen grejen förra året, för direkt från London åkte jag till vännerna i Göteborg och försökte ta mig igenom Blodomloppet i Slottsskogen med något likt en lunginflammation, nu när jag ser tillbaka på det. Träningsläger nummer två med Team Rynkeby dagarna efter, fortfarande med lungproblem.

Sen blev jag avhängd på Tjejvättern, orsakade att pappa väggade på Halvvättern och en egen väggning på Vätternrundan i ett försök att klara 10 timmar. Dagen efter försökte jag mig på en triathlondag i Axamo, men benen var inte speciellt pigga. När riktiga sommarlovet var här och utesimskolorna hade börjat gjorde jag några äventyr med Elin, både en triathlondag och en vandringsdag på Store Mossen. Midsommar firades i Öresrum.

Juli 2016

I juli gjorde jag dagarna till upplevelser, en helg simmade jag JOW, cyklade med Team Rynkeby och vandrade med Linnéa. Och paddlade i Sommen. Sen cyklade jag från Gränna till Paris. Familjesemestern roadtripades spontant till Köpenhamn.

Augusti 2016

Två dagsetapper på cykeln mellan Göteborg och Linköping med Ride of Hope. Sen blev jag skadad i vaden vilket inte såg speciellt ljust ut och Ironman närmade sig snabbt. Men jag tog mig i mål i Kalmar och med en muskelbristning i vaden. Ett år av träning i förberedelse för mitt stora mål. Det blev inte alls sådär snabbt som jag hade tränat för och rehabiliteringen efteråt tog flera långa månader. Men det blev årets mest fantastiska dag. Nöjd är jag.

När högsommarvärmen slog till som mest haltade jag runt på Liseberg och åkte allt med vännerna. Hösten kom och jag slutade som heltids-simlärare och blev sjuksköterskestudent på Jönköping University.

September 2016

Jag råkade ansöka om att få vara med ytterligare ett år i Team Rynkeby Jönköping mitt i all tomhet, när det kändes som jag skulle förlora allt som var jag. Mitten av september simmade jag och pappa årets sista pass i Vättern, efter ganska många open water-simningar under sommaren. Jag insåg också att korta cykelpass på racern var otroligt underskattat, cykling behöver inte ta tid! Rädslan utmanade jag i att vara med i La Lepre Stancas klubbmästerskap en solig lördag, som fick bli årets sista cykeltur.

Oktober 2016

Jag valde att åka till Stockholm för att bekanta mig med Sveriges Team Rynkeby-kaptener och en sväng till Helsingborg för att träffa de andra PR-ansvariga. Jag gick en kurs i stresshantering och insåg att kunskap är fantastiskt. Jag hamnade i en jobbig period med långa dagar, massvis av rehab, inre stress, press och dessutom tankar om framtiden.

November 2016

Jag ville inte stanna kvar i den perioden att novembers fokus fick bli kroppen. Att hitta en fysisk och psykisk hälsa utifrån mina förutsättningar. Jag fick snurr på den tanken och genast uppskattade jag livet igen, jag insåg att så som livet var nu vill jag att det alltid ska vara. Flexibiliteten, balansen och blandningen. Jag var glad igen. Snön kom rekordtidigt, men varade inte länge.

December 2016

Min favoritmånad. Jag gick in i ett Christmas-mode från 1 december som varade tills nyss faktiskt. Lugn, medvetenhet, mys och umgänge. Skogspromenader, Julkalendern, julfilmer, Lucia, julpynt och en julförkylning som har varat i evigheter. Dessutom testade jag på positiv coachning. En alldeles fantastisk julhelg och födelsedag, följt av ett mysigt nyårsfirande som startade med stormvindar på Dumme Mosse.
Åh vilket jullov, allt man kan önska!