Det har gått en vecka sen jag både simmade, cyklade och sprang i Kalmar, årets största mål och utmaning. I tanken känns det betydligt längre sen, men i kroppen är det lite annorlunda. Det var nog inte det allra jobbigaste jag hade gjort och trots att jag var en hel del tränad inför det så svarade kroppen med rejäl träningsvärk både här och där. Trapporna i söndags gick verkligen inte att ta sig uppför, för framsida lår var helt utmattade. Men kroppen är cool!
Återhämtningsveckan efter Ironman Kalmar kan man kalla den som har varit. För jag har mest ätit mat eftersom jag varit hungrig och illamående. Kroppen har inte velat röra på sig i samma utsträckning som innan och det är bra för jag måste låta den återhämta sig. I mitten av veckan var det riktigt nära att jag åkte på en förkylning, men jag sov nästan tolv timmar de kommande nätterna och slarvade inte med maten. Sen blev jag riktigt pigg! Välbehövligt.
I onsdags gjorde vi en ytlig plan för vad som händer framöver, för den 19 augusti 2017 då ska jag vara där i Kalmar igen och göra loppet jag hade planerat för i år. Jag vill uppleva det igen! Jag måste bara kurera min vad och allt vad det innebär först. Så lite ont som jag hade förra lördagen var nog det minsta jag haft sedan jag först fick känning i den. I måndags och tisdags var det hopplöst att ta sig någonstans gåendes. Jag haltade rejält och det gjorde ont i hela underbenet, jag var verkligen tvungen att planera in tiden för transport de dagarna eftersom allt tog så mycket längre tid.
Jag började egentligen studera i måndags, men den här veckan var en mjukstart med massa inspark som jag inte ville vara med på. Jag blev därför ledig och hade inte mycket att göra. Allt kändes så deppigt, för jag kunde inte göra något som var Clara. Jag var bara hemma och hade tråkigt. Men efter en lunch med Elin i tisdags förändrades hela veckan – så otroligt glad för det.
För i torsdags åkte jag till Göteborg för en helkväll på Liseberg. Eller innan dess var jag bara tvungen att stanna till i Borås för att simma några längder under solen. Som jag älskar att simma där, både inne och ute. Det var nog mitt sista utomhussimpass för i år, det känns bra att jag inledde säsongen där och avslutade den där också. Jag på ena banan och Colting på banan bredvid. Att simma var verkligen något kroppen behövde, den behövde röra på sig igen och det var underbart härligt.
Hela kvällen gick vi på Liseberg. Vi åkte allt man kunde åka, flera gånger. Det var en toppendag, inga köer till någon attraktion. Den längsta kön vi stod i var in i parken i en kvart. Det var dessutom en varm sommarkväll (vattenattraktionerna var nästan svalkande). Ljuvligt! Vi åkte tills vi började må illa och när mörkret lagt sig gick vi hemåt igen. Vi avslutade med Atmosfear och en utsikt över hela Göteborg i skymningens sken, jag älskar Atmosfear.
Vi sov ut och efter frukosten åkte vi till Partille för att gå en promenad vid Kåsjön, vi avslutade med ett dopp i sjön. Jag kom på att jag inte hade tagit så många dopp i sommar, jag har mest simmat i sjöarna. Men även det här var nog det sista för säsongen och jag njöt. Det var underbart, typ 17°C!
För några veckor sen hade jag planer på att åka till Göteborg nu i helgen, men sen blev det inte så eftersom jag inte kunde springa det loppet jag hade tänkt. Jag måste vila benet mer. Då hade jag helt plötsligt inga planer för veckan. Men sen blev det en väldigt spontan trip till Göteborg ändå fast mitt i veckan och det behövde verkligen jag. Jag tankade massor av energi, umgicks med vänner, skrattade och hade det allmänt bra. Vad otroligt pepp jag blev igen, det var underbart att komma iväg.
Du är så jäkla bra!