Jag har bestämt att 2014 ska vara året jag kommer ut i den friska luften en liten stund varje dag. Är det kanske bara jag, men vissa dagar känner man inte alls för att lämna huset, kanske lämna den sköna sängen och bara gå runt i pyjamas hela långa dagen. Sådan var jag i alla fall lite för många dagar 2013 och åren innan dess. Men nu när jag fått till vanan att komma ut, inte minst från mina morgonpromenader eller från hundpromenaderna så verkligen älskar jag den friska luften. Det finns inget härligare. Så det här följer lite efter #JUSTDOIT tänket eftersom om jag inte tar steget ut genom dörren så kommer jag inte lyckas få den friska luften 365 dagar det här året (januari månad har jag hittills klarat det). Och det är något jag ska jobba på. För jag känner hur mycket fördelar det har, hur mycket bättre jag mår, hur mycket piggare jag blir och hur mycket roligare dagarna är. Det tuffa kommer vara när jag har så mycket att göra/ men min hjärna tänker bättre efter lite uppfriskning, det kommer också vara tufft de dagar man bara känner för en mysdag eller då vädret är kass. Men då får hjärnan jobba ännu mer och belöningen/känslan när jag väl klarar det blir ännu större.

Får man rutin på det är det enkelt, som en positiv spiral. Men så fort man låter det gå en stund då omvandlas det genast till en ond spiral och många fler saker än att komma ut varje dag går förlorat. Så är det i alla fall för mig. Dålig mat –> hungrigare –> äter mer –> känner sig slapp –> orkar inte göra något annat än kolla på tv –> träningen uteblir –> jag mår sämre. Lite såhär kände jag mig i Oxford, men då spelade förkylningen en stor roll också eftersom den hindrade mig. Jag vill inte hamna i samma sits igen. Jag vill känna mig frisk och pigg!