Nu har jag varit hemma i nästan två hela dagar och jag har fortfarande varken fattat att jag är hemma än eller att jag ens har varit borta. Hemresan gick bra trots att det inte var den smidigaste jag varit med om, kan bero på att Heathrow är världens största flygplats sett till passagerarna samt att det var hårt tryck just den här helgen eftersom många ska resa hem över jul. Väl på Arlanda fick jag i alla fall träffa min underbara familj, jag kan inte förstå att det var tolv veckor sedan jag såg mamma och pappa sist. Jag vet inte hur jag ska förklara något för alla känslor man har måste man uppleva själv, men jag kan säga att det mesta känns så overkligt.

När planet skulle lyfta från London, så slog tanken mig att det kommer dröja ett tag innan jag är tillbaka där vilket kändes både tråkigt och riktigt skönt. En annan tanke som också slog mig var att jag har aldrig åkt iväg på någon resa tidigare där man verkligen sett fram emot att få komma hem. Är man borta endast en vecka, som jag alltid har varit tidigare så är det för kort tid för att känna någon hemlängtan. Eller alltså det är inte så att jag inte har trivts där borta men när man väl är hemma så ser man så mycket fördelar. Jag tror man behöver komma iväg en längre sväng för att verkligen uppskatta allt man har där hemma, som nu dessa dagar har jag umgåtts med familjen och släkten. Jag har ätit otroligt god och svensk mat. Jag har kunnat göra så mycket saker i huset utan att tänka på vad jag gör. Jag kan ta precis allt jag vill ha från kylskåpet. Jag kan gå i de kläderna jag känner för. Och har mest av allt bara gått runt med ett leende på läpparna och tagit in allt som finns, bara njutit.

En annan sak som är galet är hur man glömmer av vissa saker. Vissa känslor man alltid har känt, men sedan man inte har varit van vid dem under bortatiden har försvunnit helt. Just för att de har ersatts av en ny vana. Det absolut första jag märkte när jag klev in genom dörren var hur lätt våra dörrar faktiskt var, de bara flög så fort man petade på dem och då är de ganska så tunga i vanliga fall. Men då har den känslan ersatts av en annan känsla. Det var bara ett exempel, jag har upptäckt massor av sådana småsaker. Till sist är min reflex inställd på engelska, säger någon ”Hej” till mig blir det automatiskt ”Hello”, ställer någon en fråga förvandlar hjärnan det till ett engelskt svar.