Nu har jag snart varit hemifrån i en vecka, det är det längsta jag någonsin varit faktiskt. Just idag och några dagar tillbaka så trivs jag riktigt bra. Det som började med att så fort jag fram till huset och till mitt eget rum avslutades med tårar rinnandes ner för mina kinder. Jag hade bara veckan innan jag skulle åka hit till Oxford fått ett mail där det stod att jag hade bytt värdfamilj, varför det vet jag faktiskt inte. Men eftersom jag verkade gilla den förra familjen, blev det lite som ett negativt tänk för mig när jag fick en ny. Som det lät på namnen inte var en äkta brittisk familj. Jag valde ju värdfamiljen för att få extra engelskaträning även när jag inte är i skolan och då om de inte pratar engelska hemma då ansåg jag det som meningslöst. Jag försökte byta familj innan jag reste, vilket ledde till att allt var riktigt oklart tills bara någon dag innan jag skulle lämna Sverige. Men det gick inte och jag skulle ge den här familjen ett försök för att annars byta familj på plats. Så bara postivt tänk även att det bara fanns negativt i mitt undermedvetna.

När jag kom fram såg jag att famijen var precis så som jag hade trott den skulle vara. De är muslimer så de äter endast halalkött. Vilket jag till en början endast trodde var vegetariskt. Men nu efter att ha läst på lite och sett vad jag får till middag även innehåller nästan helt vanligt kött (vilken tur eftersom jag älskar det). Så fort jag fick se mitt rum tänkte jag ändå, Okey! Jag fick också fyra A4-sidor fulla med regler i huset. Men efter att ha studerat dem lite nogrannare så var det nästan bara självklara saker som jag ändå skulle ha gjort. Sedan när jag fick en stund för mig själv inspekterade jag mitt rum lite nogrannare och först då kunde tankarna släppas fria. Det jag hade i mitt rum var en soffa, en säng och massa skräp (enligt mina ögon), en liten liten byrå och så var det jättesmutsigt (hade inte ens ett bord, men fick det efter någon dag). Jag tänkte hur kommer jag kunde klara av att leva såhär ända tills december?

Redan första dagen i skolan, med massor av information, bland annat om att man kunde byta boende om man inte trivdes. Så jag gick för att kolla om det var möjligt. Men hon sa att jag skulle tänka på saken och komma tillbaka nästa dag. Så även den dagen kom tårarna. Det var då jag bestämde mig för… Trots allt älskade jag allt annat i mitt hus, familjen, Kidlington (lilla staden jag bor i), jag gillade att det fanns en annan student i mitt hus också. Ja, allt var perfekt förutom mitt rum. Mitt rum som jag så många timmar ska spendera i. Trivs man inte får man se till att man gör det!! Rummet var inte Clara. Jag skrev en inköpslista på de sakerna jag skulle införskaffa mig för att gilla läget. I torsdags efter skolan åkte jag in till Oxford city center. Jag kollade in nästan alla deras affärer och köpte de sakerna jag ville ha i mitt rum. Igår fredag, efter skolan tog jag verkligen tag i det och storstädade hela rummet. Jag flyttade undan saker jag inte ville ha framme. Ställde allt på ett ställde. Dammsög, dammade varenda yta, plockade upp sakerna som jag hade köpt för att det skulle bli mer hemtrevligt, allt för att det skulle bli mer Clara. Jag älskar att städa, eller rättare sagt, jag älskar när det är städat. Det ska vara ordning och reda, inte massa skräp överallt. Nu när jag kollar tillbaka på det så kan jag inte förstå när de städade sist. Det måste ha varit en student innan mig som aldrig städade för så dammigt som det var hade jag aldrig kunnat bo i.

Jag ägnade några timmar på fredagseftermiddag åt att göra mitt rum till ett rum som jag kan trivas i. Och nu är det precis så som jag vill att det ska vara. Jag har fortfarande ett hörn i rummet med ”skräp”. Men jag har gjort i ordning det så att det är rent och strukturerat. Sängen är fortfarande inte den bästa, eftersom det känns som man sover i en slags korg (riktigt mjuk fjädringsmadrass), men jag gillar det mer och mer. Så nu har jag gjort mitt hem så att jag trivs i det. Jag älskar mitt rum (inte riktigt lika mycket som mitt rum hemma) och kommer inte flytta ifrån min familj. För som sagt allt annat är perfekt, rent, fräscht, nytt och rikt på något sätt.