För några veckor sedan tog jag mig i kragen och fixade så att jag får simma med mastersgruppen i Kidlingtons swimming club varje måndag kväll, mellan 20.00-21.00. Vissa dagar ångrar jag att jag slutade med simningen och andra dagar är det riktigt skönt att slippa mala längd efter längd. Men nu när jag inte vistas badhuset lika ofta, saknar jag det desto mer. Jag hade som mål redan sedan vansbrosimningen att jag skulle försöka hålla igång simningen någorlunda under året för att kanske prestera ännu bättre nästa sommar. Och nu när jag inte har tillgång till Rosenlundsbadet fick jag fixa det på annat sätt. Och det var faktiskt riktigt enkelt att gå med i simklubben och simma med dem en kväll i veckan.

Det är alldeles lagom för mig, perfekt utmaning, lagom mycket samt att jag förbättrar mig engelska samtidigt. Just nu är måndagarna de roligaste dagarna varje vecka, längtar varje gång till att få gå och simma. När det är en tränare och ett pass man ska följa, samt att alla de andra deltagarna även är det gör att man kämpar bättre och motiveras mer. Jag älskar det, helt fantastiskt. Men det är en liten omställning mot vad det brukar vara hemma. Simbassängen är endast en fem minuters promenad hemifrån, poolen är riktigt grund i ena änden, vi simmar vänstervarv här och alla övningarna är på engelska.