Vet ni vad? Idag vill jag tacka mig själv för den jag är, för hur jag ser ut, för det jag gör, för dem beslut jag tar och för dem vägarna jag väljer. Det är inte alltid lika solklart, att jag ska tacka mig själv alltså. För vissa dagar är mitt självförtroende i botten, många gånger är jag så trött på mig själv, att jag är som jag är och varför jag gör vissa saker eller tar dem besluten. Jag har tagit helt fel beslut flera gånger, jag har ofta mina dåliga dagar och helst vill jag bara gömma mig från världen och från alla. Jag vill leva i drömmen, för att slippa ta konsekvenserna och ibland bara få allt så som jag önskar att det skulle vara. Det är inte varje dag jag älskar min kropp, mitt utseende, mitt beteende, mina val, min personlighet, min vardag etc. Men idag har jag valt att tacka mig själv för det bra jag har gett mig själv. Jag gillar inte att få kritik, eller utskällning. Jag älskar att få beröm. Idag har jag fått båda, från andra håll. Så jag tänkte pusha mitt självförtroende lite extra med att ge mig själv en klapp på axeln och gilla läget.

Några andra jag verkligen vill tacka också är min familj. Så mycket som jag älskar dem, mamma, pappa och Julia alltså. Dem kommer alltid vara min familj och jag kommer aldrig glömma dem. Dem tre kommer alltid ha en plats i mitt hjärta. Mamma och pappa som alltid har ställt upp för mig och Julia. Dem har stöttat oss i alla lägen och vill oss väl. Jag är tacksam för att jag har dem, alla tre alltså. Jag älskar min syster, vi bråkar aldrig, trots att vi är helt olika (okey, väldigt många blandar ihop oss till utseendet vilket vi själva inte förstår hur det är möjligt).

Jag och Julia på min 19 årsdag